50/50 (2011)

Efter sju sorger och åtta besvikelser övervägs nu en Netflix-prenumeration. Lovefilms filmer har en frustrerande tendens att inte dyka upp i brevlådan och vi har ställt ett litet ultimatum till dem, och samtidigt dragit igång en ”prova gratis”-månad hos värsta konkurrenten. Netflix, som bara streamar, har förstås ett relativt begränsat utbud, men flera godbitar visade sig finnas tillgängliga. Först ut följande:

... läs mer

Hitchcock (2012)

Jag har varit på bilsemester, och därför inte uppdaterat detta nya och ambitiösa projekt på drygt två veckor. Givetvis är det orealistiskt att förvänta sig att en bilsemester ska klaras av utan en enda film, varför det fick bli stopp på FNAC i San Sebastián för inköp av tre DVD:er att glo på när tid fanns. Av de fyra filmer som diskuterades uteblev vid detta köptillfälle ett exemplar av Hitchcock (2012), som jag under semesterns sista dagar, då de inköpta filmerna ”förbrukats”, ansträngde mig ordentligt för att hitta på annat håll. Jag fick tag på den först här om dagen, då vi nästan var tillbaka vid utgångspunkten för resan – mina föräldrars hus i Bryssel. Det positiva med det är dock att filmen är ”fresh in my mind” när jag nu åter är utrustad med en laptop och en stabil internetuppkoppling.

... läs mer

Heat (1995)

Idag ska det handla om Heat – en film som i mitten av 90-talet åter förde Al Pacino och Robert De Niro samman. Jag har precis sett den för tredje gången, och vad som gör att jag utsätter mig för något sådant är egentligen ganska svårt att sätta ord på. Jag vill ju, för jag är mäkta förtjust i filmen. Mäkta förtjust i en rå, våldsam och inte helt oväntat kvinnomarginaliserande historia. Vi ska se om jag lyckas sätta ord på varför.

... läs mer

Den innersta kretsen (2006)

Filmmässigt förberedde jag inte den här sommaren särskilt väl. Efter en vecka ute i sommarstugan på Gotland så befann jag mig i en situation där det plötsligt inte fanns något alls att titta på. Förutom Askungen. Och det var ingen Askungenkväll. Men så fick jag syn på ett enkelt litet filmfodral. Inte ens ett ordentligt DVD-fodral utan ett litet pappfack av sorten man får med i tidningar. En sådan där gratisfilm. Den innersta kretsen. Robert De Niros andra film som regissör. Och Oscarsnominerad dessutom. För bästa scenografi (ursprungligen ”bästa inredning”).

... läs mer

Känn ingen sorg (2013)

Det var tre år sedan jag började skriva om filmmusik på nätet, och jag har under denna period nästan fullkomligt ignorerat svensk film. Varför vet jag inte riktigt. Det blev att jag skrev en massa artiklar med hjälp av engelskspråkig, Hollywoodorienterad litteratur. Det blev att jag skrev mer om soundtrack-album än om musikens roll i filmerna (svensk filmmusik säljs sällan kommersiellt). Här tänker jag dock skriva om allt jag ser och hinner skriva om. Och nog finns det ingen bättre startpunkt än sommarens storfilm Känn ingen sorg?

... läs mer

Now You See Me (2013)

Vissa filmer känns perfekt långa. Andra känns lite för korta. Tre minuter för kort, kan en film exempelvis kännas. Så mycket längre tid hade jag velat ha för att riktigt få gotta mig i flashbacks i slutet av Now You See Me – en av sommarens storfilmer som jag precis fått chansen att se i en biosalong i Uppsala som kändes för liten. Att slutet kommer att erbjuda överraskningar och avslöjanden är något som står klart från första början, men jag hade nog inte gnällt om de ägnat ett par extra minuter åt att klargöra saker och ting lite närmare. Jag är mördande förtjust i flashbacks och kände precis samma frustration här om dagen när ett avsnitt av Morden i Midsomer lämnade ute de där svartvita tillbakablickarna som tenderar följa avslöjandet av mördaren. De är ju nästan halva upplevelsen!

... läs mer

Dumma mej 2 (2013)

Biobesök igår. Dumma mej 2. Ovanligt liten skärm, avslagen Schweppes Bitter Lemon som enda sötsak att snaska på, och en stolsgranne som ljudligt utbrast ”Oh my God” vid de mest underliga av tillfällen. Som när Agnes avslöjar för Gru att hon minsann vet att det är han som gömmer sig där bakom ”fairy princess”-utstyrseln, men att hon låtsas att inte göra det för de andra barnens skull. Det var lite extra crazy kände hon.

... läs mer

Upp (2009)

Ja, jag har ju sagt att jag ska skriva om både gammalt och nytt, men fort har det inte gått. Jag har tänkt på minst åttahundraarton filmer som jag vill skriva om, och varit så låst i denna ambition att jag inte kommit någonstans alls. Var börjar man? Nu har jag emellertid fått snilleblixten att jag ska ta det lite med ro. Idag hände det sig som så att jag hamnade framför TV:n och såg Upp (2009), och då tar jag väl och skriver om just denna Disneys Pixars tionde klassiker, vars musik skrivits av enormt begåvade Michael Giacchino. Med sina 45 år är han en ungtupp bland de stora namnen i branschen.

... läs mer

Man of Steel (2013)

Då var det dags att försöka sig på en första recension. Jag var igår och såg Man of Steel (2013) på Odeon Cinemas i Brighton, tillsammans med sambo och tvåhundraarton språkresestudenter. Ynglingarna betedde sig över förväntan, men den 3D-föreställning vid betalat för hade hastigt och lustigt nedgraderats till en 2D-föreställning utan vare sig reklam eller trailers i början (förvisso inte så dumt, men nu kunde man ju inte skratta gott till Dumma mej 2-trailern för femtielfte gången). Givetvis har vi fått iväg ett gnälligt mail om dimensionsbristbesvikelsen.

... läs mer