Prinsessan och grodan (2009) – Disneytisdag #3

Under ett årtionde där det mesta kändes fel med Disneys nyproduktioner lyckades de i slutändan hitta framgångsreceptet. Lilo & Stitch (2001), Vilddjuren (2006), Familjen Robinson (2007), och Bolt (2008) känns ganska beiga allihop, som om Disney envist försökt eftersträva liknande framgångar som Pixar njöt av under samma period. Disney försökte vara innovativa. Det behövdes. Men de gjorde på fel sätt.

The Princess and the Frog (2009) on IMDb

Prinsessan och grodanTitel: Prinsessan och grodan

Originaltitel: The Princess and the Frog

Premiärår: 2009

Regissörer: Ron Clements, John Musker

Kompositör: Randy Newman

Medverkande: Anika Noni Rose, Bruno Campos m.fl.

Filmen

Det är bara att inse. Det vi i själva verket vill ha från Disney är just att de ska blåsa liv i de där härliga gamla sagorna och berättelserna. De måste få vara traditionalister.

Prinsessan och grodan är Disneys första framgångsrika film där man valt att se bakåt för inspiration, utan att göra misstaget att inkludera de för nutiden mindre önskvärda aspekterna av de gamla konstsagorna. Disneys Prinsessan och grodan är inte baserad på Bröderna Grimms Grodprinsen, utan löst baserad på Elizabeth Dawson Bakers Grodprinsessan.

Och varför inte placera storyn i Louisiana, med en färgad kvinna i huvudrollen? Tiana är en workaholic som satsar på karriären snarare än det sociala. Hon är målmedveten, och hennes emotionella sida stannar vid viljan att fullfölja sin faders dröm.

Faktum är att den manliga huvudpersonen Prins Naveen är långt mer romantiskt och emotionellt lagd än Tiana, vilket vänder upp och ner på det vi är vana att se. Uppfriskande, kan jag känna. Att vi i slutet också får ett giftermål mellan personer av olika raser (ursäkta spoilern men det är en Disneyfilm för tusan) känns både fräscht och oväntat från ett Disney som otaliga gånger anklagats för att vara lite gammaldags. Jag menar, ”interracial marriage” ser man ju knappt i moderna amerikanska rullar! Hur ofta har Will Smith eller Denzel Washington en vit fru?

Och ändå finns det rum för talande grodor och trumpetspelande krokodiler och aftonstjärnor och slott. Disneymagin finns där, samtidigt som filmen känns fräsch. Nog för att Pixar har skapat 2000-talets bästa animerade filmer, men det är inte ”magi” som gör dem fantastiska.

Prinsessan och grodan är inte den roligaste av alla Disneyfilmer, även om man skrattar till lite då och då. Den här fyran väger lättare än den jag förra veckan gav åt Mulan, men en fyra måste det bli.

Utan att behöva tänka en extra gång kan jag säga att just en svag fyra är det högsta betyg Disney kommer att få av mig bland de elva filmer som producerades under det nya millenniets första decennium.

Filmbetyg: 4/5

Musiken

OBS! Jag såg originalversionen av filmen, varför jag också använder sångernas originalnamn. 

Randy Newmans personliga sångstil har egentligen aldrig tilltalat mig sådär alldeles förfärligt mycket. Faktum är att  ”You’ve Got a Friend With Me” ur Toy Story (1995) närmast toppar min lista över ”sånger som blev populära utan att någonsin vara bra”. Med Prinsessan och grodan får man dock medge att han har överträffat sig själv, och jag kan heller inte tänka mig någon bättre man för att skriva de där jazziga och bluesiga sångerna som storyn krävde.

Bland mina personliga favoriter återfinns ”Friends on the Other Side”, ”When We’re Human”, och läckra dragspelsbiten ”Gonna Take You There”. Vidare är Oscarsnominerade ”Almost There” riktigt bra, och belyser Tianas starka karaktär och framåtanda. Sångens avslutning för tankarna till reprisen av ”Go the Distance” i Herkules (1997), trots de uppenbara stilistiska skillnaderna.

Om det är något Randy gör närmast löjligt bra så är det att integrera sånger och background score. Det som ger bakgrundsmusiken sin karaktär är just de där jazziga ackorden och instrumentala inflikningarna som gör sångerna så bra. Övergångarna blir så enkla och eleganta. När sångerna drar igång i Prinsessan och grodan känns det på något sätt alltid som om de redan har börjat.

Musikbetyg: 4/5

The following two tabs change content below.

Oliver Lindman

Fil kand i musik (Sussex University, Brighton) med tonvikt på komposition och musik i audio-visuella media. Har film och musik som främsta intressen, och uppskattar särskilt när de ingår äktenskap.

Latest posts by Oliver Lindman (see all)

Kommentera

Name and email are required. Your email address will not be published.