Draksurfning och musik

Jag har dragit igång en ny recension, men samtidigt som jag nästan skrivit mer musik än jag lyssnat till under de senaste dagarna, så har jag ägnat mer tid åt att arbeta med filmprojekt än att se på filmer. Därför tar vi ett litet återbesök till produktionskategorin här på Filmmusik.nu!

Jag kan berätta lite kort om de tre närmast parallella filmprojekt jag haft pågående under den senaste veckan.

1. Draksurfningsprojektet – en besvärande historia

Genom min förening ombads jag här om veckan att skriva musik till en PR-video om draksurfning (eller som han som gjorde filmen uttryckte det – ”put some music on it”). Jag fick efter några dagar en genomsuddig version av filmen via Facebook (med ursäkten att chatten förstås inte tillät en större video), och föreslog direkt att en bättre version kanske kunde delas till mig via exempelvis Google Drive. På det fick jag inget svar.

Av filmen framgick det att skaparen inte gjort ett särskilt bra jobb med klippningen. Den kändes väldigt amatörmässig, och jag tappade snabbt motivationen till att skapa något riktigt bra. Med hjälp av en vän blev det till slut en lagom glad, instrumental låt. Skapligt balanserad, om än inte särskilt välmixad. Men tillräckligt bra för ändamålet.

Draksurfning: musik

Foto: Albert Bridge (bild från Wikimedia Commons)

Obehagligt nog tog sig den musikaliskt stendumme skaparen av filmen sig vissa friheter vad denna lilla låt beträffar. Han började med att kraftigt öka dess tempo, genom att helt enkelt trycka ihop den (effekten av detta må vara aningen mindre påtaglig än i de fall musiken innehåller sång, men ljudstandarden slaktas lika mycket i en instrumental låt). Musiken, som redan i sin originalform var ganska snabb, låter nu som ett stort skämt.

Som om inte det vore nog så upptäckte den gode filmskaparen att ljudspåret blivit kortare som en följd av hans redigerande, varpå han duplicerade det och såg till att det ena spåret började vid filmens början, och att det andra slutade vid filmens slut. För att sedermera skifta mellan det första och andra ljudspåret kom han på den extraordinärt briljanta idén att sätta in en tjugo sekunder lång crossfade i mitten av stycket. Ljudspår A blir gradvis svagare. Ljudspår B gradvis starkare. Man behöver knappast vara musiker för att tänka sig in i hur genomgående jubelkorkad en sådan lösning är när spåren involverade är dynamiskt konstanta kopior av samma musikstycke.

Det är inte slut än. Därefter laddade vår gode vän filmskaparen upp filmen online, med kompositörernas namn överst i beskrivningen. Filmen delades också på Facebook, så att alla intresserade kan beskåda den. Och lyssna.

Jag har försökt få musiken ändrad och klippet uppladdat på nytt, och filmskaparen har i kväll äntligen hört av sig och medgivit att musik inte är hans starka sida och att han nog tog sig för stora friheter. Processen går dock långsamt, och det stör mig en hel del att alla som ser filmen och hör att något är enormt fel med musiken kan läsa mitt namn i videobeskrivningen.

Jag har beslutat mig för att även om jag för stunden inte sysslar med filmmusikskapande professionellt utan bara i föreningar och inom utbildningen, så bör jag vidta vissa försiktighetsåtgärder innan jag skickar något till en filmskapare och säger ”varsågod, använd!” En sådan åtgärd kan vara att säga att musiken, bortsett från volymeffekter, inte får redigeras utan min tillåtelse.

2. ”Koja” – en milsten i kortfilmens historia

I onsdags träffades sex entusiastiska studenter för att spela in en kortfilm om ca två minuter, baserad på ett manus som jag (undertecknad) skrivit. Nu är jag inte överdrivet dålig på att tänka ut historier, eller på att skriva, men att det blev just mitt manus som förverkligades berodde mest på att ingen annan producerat någonting. Det är ju lite så att jag är med i filmföreningen på Sussex University mest för att få chansen att arbeta med musik till olika projekt, men det hände sig som så att jag drogs in i en grupp vars mål var att med en två minuter lång film skildra konceptet ”avskildhet” eller ”isolering”. Och när hemläxan blev att försöka tänka ut en idé för ett manus tog jag mitt ansvar och klistrade ihop ett litet scenario på en halv kvart. Tyvärr gjorde ingen annan det.

Det var dock en oerhört kul upplevelse att filma. Flera gruppmedlemmar, numera goda vänner, studerar filmvetenskap, och hade vid inspelningen alla många sorts rums- och perspektivrelaterade idéer som jag själv väldigt sällan tänker på när jag ser på film. Detta gav förstås en väldig inblick i hur filmskapande kan vara.

Manuset öppnade dessvärre inte riktigt för någon särskilt actionpräglad film. Faktum är att det händer så lite så att två minuter nästan känns som fem. Men med lite vemodig, pulserande musik känner jag att man nog kan komma att kunna ta sig igenom den utan att att gäspa käken ur led.

Filmens namn ser ut att bli ”Den” – det engelska ordet för ”Koja”. Jag ska med nöje skriva mer om filmen när den är färdig.

3. ”Morot” – ett något ambitiösare projekt

Med ett par trevliga individer ur den ensemble som just filmade ”Den” är jag i färd med att ta mig an ett nytt projekt. Den uppskattningsvis fem-sex minuter långa filmen som förhoppningsvis kommer att producerar kommer att heta Carrot. Återigen står jag för manuset själv, och vågar nog påstå att det finns bra mycket mer potential här. Carrot beskrivs bäst som en ”sinister comedy”.

Min förhoppning är att vi ska kunna filma någon gång nästa vecka, eller möjligen veckan efter det. Det kommer dock inte vara så svårt för mig att komponera parallellt med produktionen av filmen, eftersom jag kan styra den lite efter mina behov och preferenser – ja till och med redigera klipp så att de passar musiken snarare än tvärtom.

Vad Carrot beträffar hoppas jag kunna skriva lite mer om den under produktionens gång.

The following two tabs change content below.

Oliver Lindman

Fil kand i musik (Sussex University, Brighton) med tonvikt på komposition och musik i audio-visuella media. Har film och musik som främsta intressen, och uppskattar särskilt när de ingår äktenskap.

Latest posts by Oliver Lindman (see all)

Kommentera

Name and email are required. Your email address will not be published.