Aladdin (1992) – Disneytisdag #13

Ja, det fick bli en liten försening igen, men nu är det dags för Disneytisdagsinlägget. Arbetet med ”Carrot” (läs förra inlägget) har minst sagt slukat mycket tid. Oavsett vad så får härmed även vecka 48 sin Disneyprinsessa – Jasmin ur Aladdin (1992).

Aladdin (1992) on IMDb

AladdinTitel: Aladdin

Originaltitel: Aladdin

Premiärår: 1992

Regissörer: Ron Clements, John Musker

Kompositör: Alan Menken

Medverkande: Scott Weinger, Robin Williams, Linda Larkin  m.fl.

Filmen

Aladdin är baserad på en välkänd folksaga från en ännu mer välkänd sagosamling – Tusen och en natt. Aladdin är en fattig, smått kriminell ung man i Agrabah. Och så får han syn på sultanens dotter, den vackra prinsessan Jasmin, och blir lite betuttad. Sedan fängslas han av den onde Jafar, och luras till att hämta den magiska lampan. Med lite tur, Apan Abus hjälp, och ödet på sin sida lyckas han dock komma undan med lampan själv. Och lampan har förstås en snabbpratande Robin Williams/Dan Ekborg till ande inuti sig.

Anden som komisk figur fungerar lika dåligt för mig som Adrian Cronauer i Good Morning, Vietnam (1987). Det är på nivån att jag förstår att det pågår något lustigt, men det enda jag får ur mig är små frustanden lite då och då. Jafars medhjälpare, papegojan Iago, är mest rolig när han blir platt. Merparten av skratten kan man tacka apan Abu för (vars originalröst faktiskt görs av samma snubbe som gör ”The Cave of Wonders” …vad de nu kan tänkas kalla grottan i den svenska versionen).

Jasmin som person är väl ovanligt blek för att vara en mer nutida Disneyprinsessa, men hon är inte tam, och inte redo att underkasta sig någon. Att det helt saknas kvinnliga bifigurer är värt att notera men knappast ovanligt. Man kan förmodligen räkna antalet kvinnliga komiska bifigurer på ena handen, om man så ser till hela Disneyhistorien.

Aladdin är en välgjord och snygg film, men samtidigt en av de Disneymusikaler jag tycker lever sämst upp till sitt goda rykte. Den underhåller utan att kännas överdrivet speciell.

Filmbetyg: 3/5

Musiken

Alan Menken har så här långt prisats med höga betyg i nästan alla filmer jag recenserat. Så konstigt kanske det inte är ändå. Menken som kompositör är lite som Daniel Day-Lewis som skådespelare. Utöver Disneyfilmer och Disney-relaterad TV har Menken knappt skrivit någon filmmusik. Vi talar om fyra-fem icke-tecknade filmer. Menken sprider inte ut sina melodier och teman över hundratals filmer. Det är nog en av de främsta anledningarna till att hans Disneymusik är på en så konstant hög nivå.

För det är svårt att komma ifrån att, även om sångerna i Aladdin inte överglänser de Menken skrev för Skönheten och Odjuret (1991), så är de riktigt bra allihop. En personlig favorit är faktiskt det effektiva öppningsnumret ”Arabiska natt” (som också fick inleda alla avsnitt när Aladdin blev TV-serie, och kan således ha varit den första Menken-sång jag hörde). En liten miss är förstås att Robin Williams med sin bristfälliga sångkapacitet måste ta till skådespelarknep för att på ett acceptabelt sätt ta sig igenom ”Friend Like Me” (”En vän som jag”) och ”Prince Ali” (”Prins Ali”), vilket gör att de mer detaljerade aspekterna av Menkens melodier försvinner. Dan Ekborg i den svenska versionen står dessutom för en onödigt Williams-inspirerad sångprestation, med tanke på hur mycket bättre han är som vokalist.

”En helt ny värld” är en mycket bra ballad, men samtidigt den överlägset svagaste av Menkens Oscarsvinnande melodier. Faktum är att ”I Have Nothing” ur The Bodyguard gott hade kunnat få vinna sång-Oscarn vid galan 1993.

Bakgrundsmusiken är mycket genomtänkt och sofistikerad och ekar av Menkens metodik från Den lilla sjöjungfrun. Alla centrala figurer tycks ha ett eget tema. Aladdins eget är en variation av ett melodifragment ur ”One Jump Ahead (”Ett steg före”). Sultanen tenderar ackompanjeras av en liten fanfarisk trudelutt. Jasmin har ett tema som jag skulle beskriva som ”sött och mjukt”. Det bidrar inte riktigt till att utveckla eller underbygga hennes mer äventyrliga tendenser, och känns lite onödigt ”Askungen” på det sättet.

Musikbetyg: 4/5

The following two tabs change content below.

Oliver Lindman

Fil kand i musik (Sussex University, Brighton) med tonvikt på komposition och musik i audio-visuella media. Har film och musik som främsta intressen, och uppskattar särskilt när de ingår äktenskap.

Latest posts by Oliver Lindman (see all)

Kommentera

Name and email are required. Your email address will not be published.